Att bli kär i en tant

Publicerad 2015-02-25 15:08:40 i Böcker, Karin,

Jag hade skrivit ett inlägg och sparat på min dator som sa hejdå adios goodbye, eller "beeeep beeeep beeep" på datorspråk. Så nu sitter jag här och försöker återskapa tankarna jag fick när jag läste om din coola tant.
Som du vet så vill jag jättegärna vara en tant, en tjock liten tant som är riktigt grov i käften. Jag ska ha långa sjalar, diamantörhängen som jag fått av någon prins från ett land jag inte kan hitta på kartan, en vacker man i min högra hand och en burk billig öl i den vänstra.
Min gammelmormor var en härlig tant! Hon var pigg, kry och jävligt dryg fram tills hon blev 104 då hon, likt min dator, tog siesta och stack på nåt rave i underjorden. Hon ville gärna att det skulle vara synd om henne och brukade låtsas att hon hade dålig syn. Älskart! I ett brev till min mamma skrev hon en gång: "Allt är som vanligt, ibland värre." Jag vill bli som henne, fast tjockare.
Jag tror att tanter och tonårsflickor är dom ärligaste människorna. Dom finaste också. Tonårsflickor håller ihop i små gäng för att inga andra tar dom och deras känslor på allvar. Det går över snart, du är ung och fylld av hormoner, så var det för mig med när jag var ung om jag nu tänker efter, passa på och njut av ungdomen det blir värre när du blir äldre.
Jag tror att de coola tanterna håller ihop för att dom har sett, upplevt och insett, att det är det enda sättet man orkar med skiten.
Och vi som är här i mellan försöker bara leva i det kvarlämnade poetiska skimmer som tanterna lämnat efter sig.
Jag tänker framförallt på Birgitta Stenberg och Kerstin Thorvall. Jag tänker på att man glömmer bort deras ålder när man läser vad dom skrivit. Jag tänker på att dom blev 82 och 84 år. Jag tänker på att om tiden hade mäts i antal handlingar utförda utanför stereotypa könsroller, så blev dom flera millennier.
 
Men på tal om ingenting alls så tvingades jag äntligen läsa Wuthering Heights. Tror jag har börjat läsa den mist 5 gånger. Om du inte minns så köpte jag den första gången vi träffades. Det tog mig alltså fem år, trots min kärlek till Kate Bush. Grattis till mig!!!
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Jennie/Karin

Hörru du! Du bor jävligt långt ifrån mig, vi måste snacka! [email protected]

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela