1.     Jag har fått tillbaka min dator. Jag har hittils haft den i exakt fem dagar och den lever ännu. Jag tar det som ett bra tecken.

2.     Einar Már Guðmundsson blev översatt till svenska!!! 

Detta hände i januari och jag upptäckte det i mars. Världen har dolt detta för mig i tre månader. Vet inte om någon där ute försöker straffa mig eller insåg att skolan distraherade mig från att lägga all min fokus på Agnes Nicole Winters comeback i Svenska Hollywoodfruar, robinson love edition och realitystjärnorna på godset. Jag kanske inte hade klarat av Kungarna av Island. Men mysigt att jag upptäckte det i samband med att vi köpte flygbiljetter till Island.

Einar mar har sedan länge varit min favoritförfattare. Mest för att Universums Änglar var den första boken, sedan harry potter, som har funnits i mitt bakhuvud och påverkat alla val jag har tagit sedan jag läste den.

När jag upptäckte att Universums Änglar inte gick att köpa på någon internetbokhandel fick jag exakt samma känslor som Frodo fick till ringen, spindelmannen till sin spindelhet och alla andra grabbiga referenser som passar in. ”Faaaaaan är det här mitt ansvar??” - Frodo, troligen någon gång

Jag har tvingat alla jag känner att läsa den. Jag har berättat för folk att dom är ”sjukt jävla dumma i huvudet” för att dom inte har läst den. Jag har blivit så in i helvetes förbannad för att Inge Knutsson inte drog ut tummen ur röva och översatte hans böcker. Den senaste översatta boken kom ut 2006!  DET VAR NIO ÅR SEDAN. Om DANMARK  kan översätta så kan vi! 2012 la jag en extrem summa pengar på att åka till bokmässan för att lyssna på Einar Már. Jag försökte verkligen play it cool, jag gjorde mitt bästa. Men herregud vad jag fangirlade. Jag kände att jag verkligen var TVUNGEN att gå fram och säga någonting, bara något. Jag bad honom signera en av mina böcker, hade gärna tvingat honom att signera alla men tillochmed jag har gränser. Tog en bild med honom, det var superawkward men ville ha bildbevis.  

Senare så tvingade jag min mamma att följa med och lyssna på honom. Han berättade att hans bok skulle översättas till svenska och skulle komma ut nästa år. Jag var så jävla pepp i ett år. Jag väntade och väntade men inte fan kom det någon bok.

Ballade ur och tänkte ”om inte Inge Knutsson tänker göra det så får väl jag göra det!” och försökte lära mig isländska. Insåg att det var ett omöjligt projekt och flyttade till Lund för att plugga litteratur. Vem vet vad som kommer härnäst. Snart infiltrerar jag väl Natur och Kultur och förför/mutar någon högt uppsatt så att det en dag är creddigt att säga att jag älskar Einar Már Guðmundsson.

Det är precis vad jag förväntade mig, en slags modern politisk släktsaga. Samhällskritik och isländska släktsagor, allt som jag älskar. 

 

Berättelsen vandrar omkring samhället Tangavík som är lite som släkten Knudsens kungarike.  

Min älskade Einar väver in hård men rolig samhällskritik i sin skildring av den isländska överklassen. De bygger och kraschar sina imperier, dricker och ligger och slåss precis som i alla släktsagor och överklassen i vilket land som helst. 

Vissa formuleringar känner jag igen från hans tidigare böcker men har man hittat en riktigt vacker formulering så ska man fan upprepa den tills hela världen inser vilket geni man är.
Jag har verkligen försökt komma på ett sätt att beskriva boken för dig men jag har väldigt svårt att formulera mina tankar. Jag gör som jag alltid gör, visar utdrag från boken och låter den tala för sig själv.